Sverigeesternas Förbunds verksamhetsplan 2003-2005 och nettobudget 2003

Sverigeesternas Förbund vill vara ett kontaktnät för ester och ta tillvara esternas intressen i Sverige. Verksamheten har fyra huvudinriktningar:

* Integration – esterna i Sverige
* Kontakt – mellan sverigeesterna, för att uppnå gemensamma mål
* Kultur – det estniska språket och estnisk kultur i Sverige
* Information – om sverigeesterna och om det estniska

Vem är sverigeest? Enligt förbundets uppfattning kan varje till Sverige anknuten person som anser sig vara est eller som genom t ex familjeband anser sig ha nära anknytning till det estniska eller Estland räkna sig som sverigeest.

Förbundet påverkas av flera förändringstrender:

• Den ursprungliga sverigeestniska generationen har nått pensionsålder. För denna generation, som lärt sig svenska efter barnaåren, är äldrevårdsfrågorna ofta mycket viktiga.
• Följande generationer vill i stor utsträckning bevara sin estniska identitet men parallellt med en svensk identitet. När tidigare sverigeester tillbringade en stor del av sitt familjeliv och sin fritid i sverigeestniskt sammanhang så kombinerar de yngre mycket av det svenska utbudet med en mer selektiv estniskhet. Det en gång mycket stora antalet av olika specialföreningar fortsätter att minska, samtidigt som intresset att tillhöra en “allmän” estnisk organisation växer.
• Den tidigare relativt lättdefinierade sverigeestniska gruppen blir mer diffus i kanterna. Det beror såväl på blandäktenskap som på den interaktion med Estland som blivit möjlig. Ett estniskt EU-inträde kan snart öka denna interaktion ytterligare.
• Verksamhetsbehoven har blivit mer mångskiftande. Om de ursprungliga sverigeesterna behöver estniskkurser så behöver de nytillkomna svenskkurser. Vilket ger goda kompletteringsmöjligheter!
• Att senare hitflyttade ester är välkomna i organisationen är numera självklart. Men frågor återstår framför allt kring de som vistas i Sverige temporärt. Vad kan vi erbjuda?
• Estlands återvunna självständighet påverkar på fler sätt. Estlands närhet erbjuder å ena sidan alternativ till sverigeestnisk verksamhet, å andra sidan komplement och stimulans.
• Sverigeestniska medier blir färre men internet och närheten till Estland ger nya möjligheter.
• Den svenska integrations- och minoritetspolitiken har på något årtionde förändrats snabbt i en riktning som många sverigeester välkomnar. Vår idé om representantskap för minoritetsgrupper, som var bärande för grundandet av Esternas Representation i Sverige, har fått en uppföljare i officiell politik genom Sametinget.
• Erkännandet av officiella minoriteter uppfattades likaså som positivt, samtidigt med en viss oro för att grupper som sverigeesterna som varken är en historisk minoritet men (till större delen) inte heller nyanländ skulle hamna mellan de minoritets- resp. integrationspolitiska stolarna.
• Vår erfarenhet är att det som ligger de flesta sverigeesterna allra närmast hjärtat är möjligheterna till barnomsorg och skola liksom äldreomsorg på estniska. Vad gäller skola så har skolpengsystemet tryggat heltidsskolor/na. Även estniska förskolor och daghem har fått bättre möjligheter. Men det en gång välutbyggda nätet av kompletteringsskolor/lördagsskolor på mindre orter, som också utgjorde underlag för scoutverksamhet m m, slogs sönder av en snabbt utbyggd hemspråksundervisning. När hemspråksundervisningen nu snabbt minskat så står vi inför en stor utmaning att finna nya former för språkundervisning till barn på mindre orter. Och inom äldrevården så har ett mödosamt arbete med att övertyga kommunala myndigheter delvis omintetgjorts av omorganiseringar och halvfärdiga privatiseringar.
• För förbundets del så har omvandlingen till medlemsorganisation i princip varit vällyckad. Till detta har bidragit bevarandet av ett direktvalt representantskap. Medlemsantalet är idag högre än antalet deltagare i representantskapsvalen, vilket tyder på att medlemsskapet åtminstone inte av särskilt många ses som ett problem.
• Före förbundets grundande, under tiden med Esternas Representation, grundades fristående estniska föreningar på många håll i landet. När förbundet blev en medlemsorganisation så bevarade föreningarna sin fristående ställning även om de flesta eller rent av alla medlemmar samtidigt är medlemmar i förbundet. Det vore orimligt att dubblera föreningarna och det är inte heller helt enkelt att s a s i efterhand ansluta dem till förbundet. Men på sikt bör förbundet eftersträva att föreningarna i möjligaste mån blir lokalavdelningar, för att såväl garantera förbundets förankring och medlemsantal som för att ge lokalavdelningarna stabilitet.
• Medlemsantalet har varit någorlunda stabilt men en viss vikande tendens kan ändå utläsas.
• Förbundets finansiering är osäker. En gång finansierades den mesta verksamheten själv, även när sverigeesterna var relativt nya i landet och resurssvaga. Därefter byggdes statsbidragen ut, organisationerna anpassade sig till det, och nu minskas statsbidragen allmänt och verkar också bli mer inriktade på beställningsprojekt från statsmakterna. Förbundet har dragit ner på kansli och mycket av verksamheten är nu avgiftsfinansierad, men de ekonomiska förutsättningarna för de valda organen och för bokföring, medlemsregister och liknande centrala funktioner känns osäkra.
• Förändrade förutsättningar påverkar förbundets språk. Det finns idag bland medlemmarna många som har stort intresse för sin estniska identitet men som inte kan estniska tillräckligt för att delta i föreningsverksamhet på estniska. Vi vill inte heller stänga ute icke-estniska familjemedlemmar. Förbundet har utan egentlig diskussion i praktiken börjat tillämpa partiell tvåspråkighet: större utskick är i regel tvåspråkiga, hemsidorna är det, de elektroniska nyhetsbreven är det delvis, medlemsservicen är tillgänglig oavsett språk, men representantskap, styrelse och det mesta av verksamheten är estniskspråkig.

 

D. Kalender 2003

januari	Ingen språkkurs i Tartu planerades till januari 2003 men pga stort intresse undersöker vi nu möjligheterna
25/1	(prel) Förbundets styrelse sammanträder, Stockholm
24/2	Estlands nationaldag. Kommer att högtidlighållas med evenemang på olika håll i Sverige under dagarna omkring den 24/2. I Göteborg blir det den 22/2 kl. 14 i Universitetets aula, med fest kl. 18.30 i Odd Fellows lokaler. I Stockholm blir det också den 22/2.
9/3 eller 15/3	Det nyvalda representantskapet sammanträder
10-13/4	Estniska kulturdagar, Göteborg
11-14/4	Kulturläger för ungdom, Kungsbacka
maj	(prel) Förbundets styrelse sammanträder
9-13/6	Intensivurs i estniska i Tartu med lärare från Universitetet. Nivåer: nybörjare, fortsättning samt för estnisktalande.
sommar	Kollo i Metsakodu (mellan Jönköping och Falköping, nära Mullsjö). Datum inte slutgiltigt bestämda.
4-8/8, 4-15/8	Intensivurs i estniska i Tartu med lärare från Universitetet. En- resp. tvåveckors kurser. Nivåer: nybörjare, fortsättning samt för estnisktalande.
September	(prel) Förbundets styrelse sammanträder
22/11	(prel) Representantskap
2004
28/6-2/7	Estniska världsfestivalen ESTO2004 i Riga. 2-4/7 följer den stora sångfestivalen i Tallinn.

 

 

E. Sammanställning av nettobudgetförslaget för 2003

 

Inkomster

Medlemsavgifter	150.000
Statsbidrag	183.000
Övriga bidrag	30.000
Summa	363.000

 

Utgifter

Representantskapets möten	30.000
Styrelsens möten	20.000
Förbundsexp. hyror, lokalkostn,. kontorsomk.	50.000
Löner, arvoden (netto efter AMS-bidrag)	110.000
Stöd till lokal verksamhet	60.000
Stöd t ungdomsverksamhet	30.000
Kulturpris	10.000
Medlemsinformation	20.000
Hjälp med myndighetskontakter o likn (netto)	5.000
Abonnemangskostnader internet	5.000
Oförutsett	23.000
Summa	363.000

 

Medlemsservice
Språkkurser
Kollo
Tidskriften Rahvuslik Kontakt
Humanitär hjälp

förutses självfinansierade genom avgifter resp direkta bidrag och är i huvudsak organiserade så att förbundet inte ikläder sig kostnader alls (eller bara i begränsad omfattning) innan avgifter resp bidrag influtit