 |
Fastställd av förbundets representantskap 2001-03-10.
Sverigeesternas Förbund år 2000
Sverigeesternas Förbund (www.rel.ee) är kontaktnätet för ester i Sverige. Förbundets syften är att ta tillvara Sverige-esternas intressen, att sprida information samt att stödja estnisk kultur i Sverige.
Förbudnet grundades 1993 och är öppet för all i Sverige som ser sig som est eller som av andra skäl vill vara delaktiga i det sverigeestniska samhället – t ex familjemedlemmar eller andra med anknytning till Estland.
Förbundets högsta valda organ är förbundets representantskap – Esternas Representation i Sverige. Innan förbundet grundades verkade Representationen som en fristående, av sverigeesterna i allmänna val vald församling alltsedan 1956. Det nuvarande, i november 1998 valda, representantskapet har 60 ledamöter och sitter till 2002.
Förbundsstyrelsen presenterar nedan verksamhetsberättelsen för det 45:e verksamhetsåret.
Medlemmar
Den sista december år 2000 hade förbundet 2416 medlemmar.
Förbundets valda organ och expedition
Representantskapet
Ledamöter: Tiit Aasma Eskilstuna Jaak Akker Upplands-Väsby Arno Altoja Tallinn (tidigare Göteborg) Siim Aring Stockholm Rein Asu Malmö Kaarli H Eichhorn Stockholm Johan Haabma Stockholm Leena Haabma Hägersten Sven Hanson Hässelby Ülo Ignats Huddinge Helve Jaagu Sköndal Ingo Tiit Jaagu Sköndal Mirjam Jaanivald Romakloster Mart Jänes Sandviken Anne Jüriado Malmö Jaak Jüriado Trångsund Ilmar Karro Norrköping Mari-Ann Karupää Stockholm Mango Kask Stockholm Mart Kiiver Eskilstuna Edith Kotka-Nyman Märsta Andres Käärik Stockholm Andres Küng Malmö Paul Laan Hägersten Maire Laas Visby Pille-Mai Laas Hjärup Jaan Laks Harestad Leena Laks Västra Frölunda Evi Lepik Lindome Meeri Lepik Lindome Urmas Lepik Lindome Peeter Luksep Farsta Mart Mägi Göteborg Silvi Nemvalts Uppsala Harald Nurk Älvsjö Helle Nyman-Ahlqvist Rosersberg Katrin M Nyman-Metcalf Riga (tidigare Märsta) Maare Ollin Sävedalen Ellen Pae Solna Ivar Paljak Hägersten Rita Paomees-Ahonen Bandhagen David Papp Stockholm Lembit Pella Strängnäs Walter Pella Nykvarn Karin Pukk Stockholm Leelo Pukk Älvsjö Linda Pukk Hägersten Priidu Pukk Älvsjö Mai Raud-Pähn Täby Aho Rebas Göteborg Alur Reinans Danderyd Lembitu Reio Uppsala Jaan Seim Älvsjö Jüri Karl Seim Stockholm Katrin Särg Södra Sandby Peeter Tarkpea Nyköping Susanna Tomson Sävedalen Kalju Valdmaa Uppsala Jaan Vilval Bromma Anne Wompa Stockholm Ersättare: Kusta Adamson Norrköping Eralt Art Borås Kai Ideström Stockholm Markus Kamarik Lindome Mark Karell Nyköping Jaan Kubja Stockholm Külli Laks-Vahermäe Göteborg Lija Langerpaur Haninge Hannela Lemmik-Särel Stockholm Matti Lepik Lindome Okke Metsmaa Stockholm Harri Mõtsnik Solna Meeme Nugin Lund Ulvi Paff-Eriksson Stockholm Vello Pannel Stockholm Tiiu Pihlak Stockholm Otto Pukk Älvsjö Gunnar Raatma Solna Ott Saluveer Göteborg Luule Teder Malmö Leonhard Tihvan Gävle Aksel Timoleon Eskilstuna Rein Treufeldt Stockholm Valdur Wirén Ludvika Presidium: Ordförande Sven Hanson Förste vice ordf Rein Asu Andre vice ordf Aho Rebas Protokollförare Silvi Nemvalts Peeter Tarkpea
Representantskapet höll årets ordinarie samamanträde, det 83:e, den 11 mars i Estniska Huset i Stockholm och sitt extra, 84:e, sammanträde den 25 november i Estniska Huset i Göteborg.
Vid det ordinarie mötet fastställdes redovisningarna för 1999 samt planerna för kommande verksamhet. Budget för år 2000 antogs. Representantskapet beslutade också att ändra distriktsbegreppet i förbundets stadgar. De dittillsvarande distrikten bevaras som valdistrikt vid valen till representantskapet. Lokal verksamhet kommer däremot att ske så som man på lokal eller regional nivå beslutar, dvs lokala eller regionala organisationer kan ansöka om att bli lokal eller regional organisation inom förbundet.
Före det ordinarie mötet talade journalisten Kaa Eneberg om ödet för de svenska kommunister som utvandrade till Sovjet, om vilket hon skrivit en bok.. Under mötet informerade Katrin Maandi om Estniska Institutets verksamhet i Sverige.
Vid det extra mötet talade aukt rev Ruut Mägi om “Företagandets problem och glädjeämnen i Estland”. Vid mötet informerade Aho Rebas om samarbetet mellan estniska organisationer i Göteborg och Urmas Lepik om hur förbundets internetsidor kan vidareutvecklas till en “Sverigeestnisk internetportalk”. Mai Raud-Pähn beskrev sverigeestniska arkivfrågor. Mötet diskuterade också förbundets verksamhet och ekonomi.
Efter mötet deltog ombuden i Göteborgs Estniska Teaters höstfest, där också förbundets Kulturpris överlämnades till folkdansledarna Eugeenia (Geeni) Ojasoo och Udo Tohver.
Styrelse
Den av representantskapet valda styrelsen bestod av representanter för distrikten samt suppleanter.
| Ordförande | Peeter Luksep | (Stockholm) |
| Vice ordflöranden | Pille-Mai Laas | (Södra) |
| Mart Mägi | (Västra) | |
| Leelo Pukk | (Stockholm) | |
| Kassör | Madis Laas (adjungerad) | (Södra) |
| Sekreterare | Silvi Nemvalts | (Norra) |
| Ordinarie ledamöter | Katrin Särg | (Södra) |
| Urmas Lepik | (Västra) | |
| Peeter Tarkpea | (Östra) | |
| Lembit Pella | (Mellersta) | |
| Leena Laks | (Västra) | |
| Siim Aring | (Stockholm) | |
| Helve Jaagu | (Stockholm) | |
| Priidu Pukk | (Stockholm) | |
| Suppleanter | Meeme Nugin | (Södra) |
| Maire Laas | (Östra) | |
| Mirjam Jaanivald | (Östra) | |
| Maare Ollin | (Västra) | |
| Meeri Lepik | (Västra) | |
| Tiit Aasma | (Mellersta) | |
| Karin Pukk | (Stockholm) | |
| Linda Pukk | (Stockholm) | |
| Okke Metsmaa | (Stockholm) | |
| Mart Jänes | (Norra) | |
| Arno Altoja | (f d Västra) |
Arbetsutskottet bestod av Peeter Luksep, Leelo Pukk, Pille-Mai Laas och Mart Mägi.
Styrelsen höll under året tre protokollförda sammanträden:
- 23/1 i Stockholm
- 23/2 per capsulam
- 7/10 i Stockholm
Revisorer
Förbundets revisorer var Jaak Akker, Lembitu Reio och Kalju Valdmaa (suppleanter Alur Reinans och Jaan Vilval) hade under året ett sammanträde.
Expedition
Bestod av kontorschefen Okke Metsmaa (1/1-30/9 80 % arbetstid, varav en del för Estnisk Språkservice AB, 30/9-31/12 heltid), sekreterare Siw Eichhorn, bokförare Ellen Pae (deltid, varav en del för Estnisk Språkservice AB) samt volontären Mai Raud-Pähn. Expeditionen ansvarade för det löpande arbetet samt för verkställandet av styrelsens beslut. Under året förmedlades 2.300 brev, distribuerades 4.000 ex av tidskriften Rahvusliku Kontakt, två infobrev skickades till ca 8.500 hushåll med estnisk anknytning, böcker och biljetter såldes, allehanda information och studiematerial förmedlades till allmänheten, däribland till skolelever och studenter såväl om esterna i Sverige som om Estland. Flera frivilliga hjälpte till, särskilt vid utskick, däribland Pilvi Reinoja, Gunnar Raatma, Urve Toots, Siim Aring och många andra. Ilmar Olesk hjälpte till med transporter.
Distrikten
Under verksamhetsåret ändrades stadgarna och därigenom förutsättningarna för lokala avdelningar. Under året har styrelsen inte ännu registrerat några lokalavdelningar enligt den ändrade stadgan.
Esterna i Sverige år 2000
Grunddragen i förbundets verksamhet bestämdes av verksamhetsplanen som antogs vid representantskapets extra möte i november 1999.
Förbundet är kontaktnät och centralorganisation och har därför relativt breda målsättningar. En arbetsfördelning och ett sanmarbete har utvecklats mellan olika sverigeestniska organisationer. Förbundets målsättningar eftersträvas därigenom såväl genom förbundets egna verksamhet som genom samarbete med andra. De första två kapitlen i följande översikt beskriver för fullständighetens skull det sverigeestniska samhället i stort; det sista kapitlet däremot främst förbundets egna verksamhet, vilken styrelsen redogör om för representantskapet.
Verksamhetsplanens avsnitt ”Företräda sverigeesterna”
Regeringen utsåg på förslag av förbundet Johan Haabma till ledamot och Pille-Mai Laas till suppleant i Integrationsrådet. Haabma deltog i rådets samtliga sammanträden.
Kulturverksamhet:
Det etsniska kulturliuvet i Sverige är mångfasetterat: Göteborgs Estniska Teater, fem sångkörer, tre folkdanslag, hantverkscirklar, studiecirklar. Förbundet stöder kulturverksamheten till viss del ekonomiskt – t ex Kulturpriset och stödet till ungdomens Kulturläger – men viktig är också spridningen av information och förmedlingen av kontakter. Nämnas bör också förbundets arbete med att restaurera och ordna Harald Pertens filmer och foton. Avsnitt som kopierats till videoband har visats på filmkväller.
I tillägg till sverigeesternas egna kulturaktiviteter når kultur från Estland Sverige genom besök och kontakter. Också vid sådana kontakter är det en viktig uppgiuft för förbundet att sprida information. Ibland har det givits möjlighet att hjälpa till konkret, som när folkdansarna från Lahemaa togs emot och uppträdde i Estniska Huset i Stockholm.
De Estniska Husen och Estniska Hemmen i Sverige är viktiga för kulturlivet. De Estniska Husen i Stockholm, Göteborg och Lund är fristående aktiebolag, med enskilda och organisationer som delägare, däribland förbundet. Estniska Huset i Stockholm vände sig till sina aktieägare hösten 2000 med en enkät som också förbundet resp. Stockholmsdistriktet svarade på. I svaret betonade vi bl a behovet att öka tillgängligheten till mötesrummen med rullstol och av att ordna ordentlig internetförbindelse för organisationerna i huset. De Estniska Hemmen i Uppsala (http://hem.passagen.se/reet/), Eskilstuna och Norrköping är lokaler som hyrts av de lokala föreningarna med stöd av kommunerna. Dessutom bör fritids- och lägerområdena nämnas: scouternas Metsakodu, de västsvenska scouternas Koitjärve och Göteborgs tidigare sommarkoloniområde Valgeranna. Dessa “estniska stödjepunkter” i Sverige är i en vidare bemärkelse stöttepelare för den estniska kulturen i Sverige.
Estlands nationaldag firades med sammankomster på flera håll i Sverige. Förbundet skickade ut information till de sverigeestniska hushållen om aktiviteterna över hela landet. Större sammankomster ägde rum i Stockholm och Göteborg. Förbundet deltog i förberedelserna och ordnade dessutom en traditionell nationaldagsmottagning i Estniska Huset.
Borås Estniska Förening i sin tidigare form lades ner den 31 december. En fotoutställning på svenska som beskrev föreningens verksamhet överlämnades till förbundet och visades i Estniska Huset i Stockholm 8/9-11/10.
Den av en självständig stiftelse ägda tidningen Eesti Päevaleht/Estniska Dagbladet utges sedan länge som veckotidning men med en stabil prenumerantkrets på några tusen. Likaledes utkommer förbundets tidskrift Rahvuslik Kontakt och Estniska Kommitténs Teataja. Radio Sweden sänder dagligen på estniska (http://www.sr.se/p6/Grupp/Est/), främst för lyssnare i Estland men till glädje också för många ester i Sverige.
Förbundet samarbetar löpande med andra större estniska organisationer, som Estniska Kommittén och Estniska Kultursamfundet (http://w1.851.telia.com/%7Eu85104435/). Till begreppet “estnisk kultur” bör räknas också estlandssvenskarna, som bevarat sin sammanhållning och sitt kulturella arv i Sverige. Kontakterna med deras centralorganisation Svenska Odlingens Vänner (http://www.algonet.se/~song/) är täta.
Språk, skolor, barnomsorg:
I Götebprg fortsatte det 1998 grundade daghemmet “Tillukene” sin verksamhet (http://tilluke.has.it/). Daghemmet finansieras främst genom kommunal barnomsorgspeng.
Estniska Skolan i Stockholm (www.estniskaskolan.a.se/) som fyllt 55 år verkar sedan några år tillbaka som stiftelse. I skolan finns tio årsklasser barn: 9 grundskoleklasser och dessutom en 6-årsgrupp. Vårterminen 2000 var antalet barn 173. Skolan finansieras främst genom kommunala skolpengar och ekonomin är f n stabil. Förbundet företräds i skolans styrelse av Peeter Luksep.
I Estniska Huset i Stockholm verkar också en estnisk förskola.
Möjligheterna till hemspråksundervisning i de svenska skolorna är mycket varierande, beroende såväl på kommunerna som på tillgång till lärare m m.
Som en följd av protester från förbundet och många andra bevarades estniskundervisingen vid Lunds Universitet. Det finsk-ugriska fakultetet stängdes däremot. (Se också http://www.lu.se/info/pm/244_pressm.html, http://www.lu.se/info/pm/243_pressm.html och http://www.lu.se/lu/aktuellt/besparing2000.pdf). Estniskundervisning erbjuds fortlöpande vid Uppsala och Stockholms universitet.
Språkkurserna i Dorpat (Tartu) har utvecklats till regelbundna aktiviteter. Förbundet säljer också läro- och ordböcker. Kurser i estniska ordnas även av andra, som Estniska Kommittén i Stockholm och företaget EstContact i Uppsala, som också säljer läroböcker.
I äldreomsorgsfrågor har estniska organisationer arbetat aktivt i Göteborg, Stockholm och Norrköping.
I Stockholmsdistriktet leddes Arbetsgruppen för äldrevårdsfrågor av Valda Loorents. Den estniska avdelningen vid vårdhemmet i Stureby, med 8-9 sängplatser och två tvåspråkiga vårdare, hotas av stängning eftersom avdelningen saknar estniskkunnig översköterska. På avdelningen finns det fortfarande fem estniska patienter. I samarbete med Estniska Pensionärsföreningen verkar kontaktnätet “Vän-hand” i Stockholm med under året 14 pensionärer som medlemmar som håller kontakt med ensamma äldre genom telefon, hembesök och vid behov annan hjälp.
I Göteborg har staden uttalat sig positivt om estniskt äldreboende men p g a mångahanda byråkratiska problem har genomförandet fördröjts. Förbundets Göteborgsavdelning skickade ett skarpt formulerat protestbrev till kommunen i oktober. Projektledare i Göteborg var Juta Nõmme.
I mars lämnade förbundet in en ansökan till socialförvaltningen i Stockholm om projektstöd till aktiviteter för rullstolsbundna äldre. Svaret var negativt.
Sammanställningen av regler m m som gäller vid återflyttning till Estland fortsattes under året av Okke Metsmaa.
Estniska tidningar har tillställts meddelanden om verksamheten. Information har spridits också via Radio Sweden och via internet.
Förbundet har tagit emot många olika delegationer och gäster från Estland, däribland en delegation från Förbundet av Nationaliteter i Estland som bestod av ungefär femtontalet representanter för olika minoritetsgrupper i Estland. Alur Reinans och Peeter Luksep informerade om svensk minoritetspolitik och om esterna i Sverige och Rita Ahonen ordnade sightseeing. Bland andra gäster kan nämnas Estlands Unga Örnar och elever från gymnasiet i Keila.
Rättigheterna för estniska medborgare utomlands bl a inför parlamentsvalen har betonats av Estonian World Councils företrädare. För närvarande diskuteras möjliga förändringar av vallagen, däribland möjligheterna till poströstning och t o m röstning via internet.
Verksamhetsplanens avsnitt ”Stöd till Estland”
Svcerigeesternas kontakter med Estland är mångsidiga och täta. På många sätt stöder dessa kontakter Estlands självständighet liksom utvecklingen av turism, handel och kulturutbyte.
Många av förbundets företrädare har uppträtt med föredrag i skolor, föreningsliv och annorstädes om Estland, särskilt vad gäller svenskt-estniskt samarbete och Estlands strävan att komma med i EU och NATO. Förbundets ordförande deltog inom ramen för den estniska delegationen i den Finsk-ugriska världskongressen i Helsingfors och i egenskap av ordförande i Stiftelsen för upplysning om kommunismens brott i konferenser på dessa temata i Vilnius och Tallinn samt i en studieresa med gymnasielärare från Stockholm till St Petersburg. Medverkan i ovannämnda evenemang har skett utan kostnad för förbundet.
I enlighet med tidigare beslut medverakde förbundet vid grundandet av Stiftelsen för upplysning om kommunismens brott. Förbundet upplät också lokaler för den lärarkurs om kommunismens brott som genomfördes under ledning av Ülo Ignats i Estniska Huset i Stockholm med deltagande av ca 80 lärare.
Humanitär hjälp. Förbundets arbetsgrupp för humanitär hjälp under ledning av Karin Raiend fortsatte sin aktiva hjälpverksamhet med stöd av sponsorer. Mottagna bidrag har dirigerats till stadsmissionen i Tallinn, till vårdhem för äldre i Tallinn och till utrustning till Ungdomshemmet (för gatubarn) i Tartu, som stötts ekonomiskt av Drottning Silvias Fond, med sojaprotein av företaget Greenhouse och med olika slags teknisk utrustning från Karolinska sjukhuset genom förmedling av Anne-Marie De Geer.
Utöver förbundets arbetsgrupp pågår flera andra hjälpprojekt
som organiserats av sverigeester eller av andra i Sverige.
´Verksamhetsplanens avsnitt “Representantskapets och styrelsens konkreta uppgifter år 2000”
1. Medlemsservice: information, böcker, översättningar m m.
Som tidigare nämnts har förbundet förmedlat stor mängd information till medlemmarna och till hushåll med estnisk anknytning i Sverige.
Intresset för bokförsäljningen verkar växa.
För att lösa medlemmars personliga behov av översättning
(skolbetyg, testamenten o d) erbjuder förbundet översättningar till
självkostnad. Vid kommersiella behov av översättningar hjälper det av förbundet
grundade och ägda Estnisk Språkservice AB till. Företagets omsättning
har dock sjunkit på senare tid. Skälet är förmodligen att språkkunskaperna
i Estland förbättrats kraftigt liksom på att andra företag blivit bättre
på estniska.
2. Ordna estniska språkkurser.
På beställning av förbundet ordnade fakulteten för
estniska som främmande språk vid Universitetet i Dorpat (Tartu) två omgångar
intensivkurser. Femdagarskursen (12-16/6) hade 17 deltagare i tre grupper,
enligt förkunskaper. Tvåveckorskursen (24/7-4/8) ordnades med fyra nivåer
och hade 19 deltagare från Sverige, därtill en från Tyskland och en från
USA. Kurserna leddes av prof. Birute Klaas med Tiina Kikerpill, Marik Allik
och Aino Laagus som lärare. I förbundets arbetsgrupp för språkkurserna
inick Jaak Akker, Edith Kotka-Nyman, Okke Metsmaa och Mai Raud-Pähn.
3. Ordna sommarkoloni för barn.
I scouternas friluftsområde Metsakodu ordnades
barnkoloni 13-27/6 under ledning av Ivar Algvere och med hjälp av Kalev
Langerpaur, Ira Nikko, Merli Salu och Martin Voogand, husmor Lija Langerpaur
och medhjälparna Elvi Laik samt Priit Langerpaur. Städare var Ivi Nyholm och
bastu och vaktmästeri sköttes av Elmar Laik. I kollot deltog 24 barn (åldrar
9-13) varav 11 från Estland. Sommarkolonin stöddes ekonomiskt av Abi, Eesti
Kapital och Estfond. I organisationskommittén medverkade Peeter Tarkpea, Jaan
Kubja, Ivar Algvere, Sven Hanson, Okke Metsmaa och Mai Raud-Pähn.
4. Fortsätta utdelningen av förbundets
Kulturpris.
Under året delades för 39:e gången förbundets
Kulturpris (sammanlagt 10.000 kr) ut till folkdansledarna Eugeenia (Geeni)
Ojasoo och Udo Tohveri. Prisjuryn bestod av Karin Aasma, Pille-Mai Laas, Evi
Lepik, Edith Kotka Nyman och Aho Rebas (ständig sekreterare). Priset överlämnades
i samband med representantskapsmötet och Estniska Teaterns höstfest i Göteborg
den 25 november.
5. Fortsätta utgivningen av “Rahvuslik
Kontakt”.
Tidskriftens 44:e årgång bestod av 4 nr (165-168), à 48-52 sidor, upplaga 1.100 ex. Redaktör Mai Raud-Pähn, ansvarig utgivare Sven Hanson, språklig redaktör Silvi Nemvalts. I redaktionen ingick dessutom Mari Ann Karupää och Johan Haabma. Texten sattes av Ilmar Olesk och tryckningen skedde vid företaget AS Trükk i Pärnu. Transporterna ordnades av Aivar Kaldves transportfirma i Pärnu och Okke Metsmaa.
6. Redigera och utveckla förbundets hemsidor.
Hemsidorna www.rel.ee
kompletterades löpande med aktuell information tack vare webmastern Arno
Altoja. Förbundet har funnits länge på internet – närmare fem år –
och mot slutet av året inleddes en förnyelse av sidorna.
7. Utge en presentationsbroschyr om förbundet.
Ej gjort.
8. Stödja ungdomens kultur- och sportläger.
Ungdomens Kulturläger ägde rum på fritidsområdet Koitjärve 21-24/4. Ungefär 30 ungdomar, såväl sverigefödda ungdomar som ungdomar med bakgrund i Estland, deltog. Deltagarna lärde sig och diskuterade estniska språket, samhällsfrågor, hantverk, musik m m.
Ungdomens Sportläger ägde rum 1-4/6, likaså på Koitjärve, med 16 barn och ungdomar som delatagare.
Genomförandet av lägren skedde av arbetsgrupper under ledning av Urmas Lepik. Förbundet stödde lägren ekonomiskt och genom att distribuera inbjudningar.
9. Stödja lokal verksamhet.
I förbundets budget finns medel för stöd till lokal och regional verksamhet. Göteborg erhöll stöd till verksamhet och lokalhyra. Förbundet beslöt också att ekonomiskt stödja ett gemmensamt arrangemang Uppsala-Gävle
10. Se över ändamålsenligheten i förbundets distriktsorganisation.
Representantskapet beslutade vid sitt ordinarie sammanträde, på förslag av styrelsen, att ändra förbundets stadgar. De hittillsvarande distrikten bibehålls som valdistrikt vid valen till representantskapet, där distriktens roll är att garantera att mindre orter/regioner blir företrädda i representantskapet.
För att organisera lokal verksamhet förutses i de reviderade stadgarna att lokala organisationer grundas på lokalt initiativ, vid behov också regionala organisationer. Existerande såväl som nya lokala organisationer måste ansöka om att registreras som lokalorganisationer i förbundet.
11. Bredda medlemsskapet. Aktivt nå ester som nyligen flyttat till Sverige. Erbjuda möjlighet för ester som vistas temporärt i Sverige att delta i verksamheten.
Tack vare sponsorer hade förbundet möjlighet att under året genomföra utskick till hushåll med estnisk anknytning i Sverige. Utöver att sprida inbformation om aktiviteter så var syftet också att få nya medlemmar.
Många aktiviteter, som nationaldagsfirande och ungdomsläger, samlar breda grupper ester. I organisationerna är däremot andelen senare anlända ester mindre. Styrelsen finner att det finns utrymme för ytterligare utveckling särskilt vad gäller att integrera folk i yrkesverksamma äldrar såväl i det svenska samhället som det svensk-estniska.
De Estniska Husens och Estniska Hemmens dörrar är öppna för ungdomar från Estland som vistas i Sverige för studier, som aupairer etc, och regelbundna aktiviteter ordnas på många håll.
12. Ansöka om statsbidrag till förbundet. Ansöka om projektbidrag till ungdomsverksamheten. Öka intäkterna från andra källor.
Förbundet fick ordinarie statsbidrag för år 2000. Stöd kan påräknas också för 2001. Från år 2002 förändras reglerna så att en del av organisationsstödet förs över till projektstöd. Förbundets framtida ekonomi är därför osäker. Vi måste räkna med att statsbidragen kan minska.
13. Övergång i möjligaste mån till e-post och internet, för att minska kontorskostnaderna.
Styrelsens och representantskapets kallelser och skriftväxling sker redan i stor utsträckning med e-post. Insamlande av e-postadresser till medlemmar och sverigeester pågår. Vi hoppas snart kunna ta i bruk e-post också för information till en bredare krets.
14. Öveföra medlemsregistret och utsändningsregistret över sverigeester till nyare system samt garantera registrets kvalitet.
Registret har flyttats över till ett nyare system. Registret uppdateras löpande.
Förbundet har inlett samarbete med andra estniska organisationer på registerområdet. Syftet är att minska det administrativa arbetet. Med det nya systemet underlättas sådant samarbete väsentligt
Vad gäller registrets kvalitet – uppgifter om registeruppgifters ursprung m m – återstår en del att åtgärda.
15. Fortsätta det nära samarbetet med Estniska Kommittén, Nationella Fonden, Kultursamfundet, Svensk-estniska Vänskapsförbundet, ungdomsverksamheten, scoutförbundet, Estniska Institutet och andra estniska organisationer.
Som kan utläsas på flera ställen i denna verksamhetsberättelse är samarbetet omfattande och växande.
16. Tillsammans med andra estniska organisationer och Estniska Dagbladet se över hur det är mes ändamålsenligt att sprida information till sverigeesterna, bedöma utskick av infobrev till hushållen, Rahvuslik Kontakt, hemsidorna m m.
Förbundets ovannämnda nya internetportal och förbundets cirkulärbrev innehåller inte enbart förbundets utan också andra sverigeestniska organisationers information. Till exempel skedde utskicket av cirkulärbrev till de sverigeestniska hushållen i november/december i samarbete med Estniska Dagbladet.
För närvarande är såväl Estniska Dagbladets som Rahvuslik kontakts utgivning tryggad. Också Teataja fortsätter utgivningen.
Av hänsyn till möjliga framtida förändringar bör dock koordinering av informationskanalerna fortsatt övervägas.
17. Hitta en gemensam struktur till de sverigeestniska organisationerna.
Det finns ett formellt samarbetsorgan för Estniska Kommittén och Sverigeesternas Förbund men vardagssamarbetet är mer omfattande såväl mellan centralorganisationerna som med andra organisationer.
18. Finna framtida former för sverigeestniska storevenemang tillsammans med andra organisationer.
Ej gjort.
19. Utveckla samarbetet med lokala estniska föreningar.
Se. p. 9 och 10.
20. Bidra till lösningen av estniska organisationers arkivproblem och göra det i prioriterad ordning.
Mai Raud-Pähn har sammanställt en översikt över sverigeestneras och utlandsesternas arkivfrågor som hon också presenterade på representantskapet. I enlighet med diskussionen planerar styrelsen publicera översikten. Konkret så har förbundet hjälpt till att förmedla arkiv till förvaring till exempel när lokala estniska föreningar avslutar sin verksamhet
21. Tillsammans med andra estniska organisationer förbereda deltagande i ESTO 2000.
Storevenemanget ägde rum i somras i Toronto (www.esto2000.com). ESTO2000 var en imponerande tillställning: många evenemang, hög nivå och stort deltagande. Till skillnad från tidigare ESTO-festivaler var dock den övervägande delen av deltagarna från närområdet, d v s Nordamerika. Från Sverige kom endast en handfull deltagare, om än de på Ljusfesten mycket uppskattade Malmöflickorna och de estniska folkdansarna från Göteborg. Malmöflickorna erbjöd också möjlighet att delta i gemensam resa till Toronto.
Under ESTO ordnades också den sedvanliga kongressen för utlandsestniska organisationer. Förbundets hälsning framfördes av peeter Luksep, Urmas Lepik deltog i rundabordsdiskussion och deltog gjorde även Pille-Mai Laas samt Meeri Lepik.
Omedelbart före ESTO ägde scouternas jamboree ”Julgus” rum, med också sverigeestniska deltagare.
På ESTO utlystes nästa storevenemang: ESTO2004 i Riga.
22. Utöka samarbetet med andra utlandsestniska organisationer inom World Estonian Congress, med målsättningen att med WEC som bas skapa en organisation som förenar flest möjliga utlandsester.
World Estonian Congress årskongress ägde rum den 26/3 i Estniska Huset i New York. Förbundet företräddes av Peeter Luksep, Pille-Mai Laas, Leelo Pukk, Priidu Pukk, Silvi Nemvalts och Okke Metsmaa samt USA-esterna Hans Kobin och Henno Uus. Vid kongressen återvaldes Henno Uus och Hans Kobin till förbundets representanter i styrelsen, med Peeter Luksep som suppleant.
Förbundet har beträffande WEC verksamhetsplan framfört att WEC borde breddas så att så många utlandsester som möjligt är företrädda. Denna ståndpunkt har också fått stöd: redan för några år sedan valdes Lettlands Estniska Förening in (som fullvärdig medlem) och nu har också de estniska centralorganisationerna i Ukraina och Ryssland kommit med (som observatörer).
WECs verksamhet sköts än så länge i stor utsträckning av en styrelse bosatt på USAs östkust, i vilken lokala ester är indirekta representanter för estniska organisationer i andra länder. Sverigeesterna har föreslagit övergång till ett modernare system där medlemsorganisationerna beslutar över gemensam verksamhet genom brev, e-post eller telefon.
Förbundet har också erbjudit att sätta upp en hemsida på internet åt WEC, vilket WECs styrelse ännu inte svarat på.
Utöver kontakterna via WEC har förbundet också kontakt direkt med estniska organisationer i andra länder. I våras besökte Peeter Luksep den estniska föreningen i St Petersburg i samband med öppnandet av en minnestavla till den estniska författarinnan Lydia Koidula i Kronstadt. I början hösten fick vi besök av företrädare för Litauens ester. De hemsidor som förbundet hjälpt göra i ordning för den estniska föreningen i Moskva (www.ngonet.ee/mes/) har kompletterats och förbundet har erbjudit hjälp med hemsidor också till organisatörerna av ESTO2004 i Riga.
23. Stödja återstartandet av Estniska Skolan i Göteborg.
Ett upprop har publicerats i Estniska Dagbladet för att kartlägga intresset.
Styrelsen tackar
hjärtligast alla förbundets medlemmar som genom sitt ekonomiska bidrag, sina aktiva insatser och sina goda råd hjälpt till med att utveckla förbundets verksamhet.
Ett stort tack till Eesti Kapital, Eesti Abi, Estfond, Childhood World Foundation (Drottning Silvias Fond) och Johan Nordström för generöst stöd, liksom till Karolinska sjukhuset, Åhléns, Greenhouse, IKEA, Anne-Marie De Geer och Wedins Skor.
Ett särskilt tack hör till alla vänliga frivilliga som hjälpt till med utskick eller annat stöd. Vi tackar också medlemmarna i olika arbetsgrupper, Rahvuslik Kontakts redaktion och prenumeranter, distriktens styrelser, Estniska Kommittén, Estniska Institutet, Estlands ambassad och alla andra estniska organisationer för gott samarbete.
STYRELSEN
|