2003-06-27

Till Regeringskansliet, Justitiedepartementet

Regeringen beslutade 2002-09-19 att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att överväga möjligheterna till ett mera rättvist och samordnat bidragssystem för organisationer som företräder nationella minoriteter samt att pröva om stödet till andra organisationer som bildats på etnisk grund och som huvudsakligen bedriver kulturell och identitetsbevarande verksamhet kan ingå i ett sådant bidragssystem m.m.

Arbetsgruppen föreslår

• att ett sammanhållet bidragssystem skapas för organisationer bildade på etnisk grund som bedriver verksamhet för att upprätthålla språk, kultur och identitet
• att statsbidraget bör fördelas av en myndighet inom kulturområdet
• att stödet till aktiv integrationsverksamhet bör stärkas
• att stödet ges i form av 19 Mkr i föreningsbidrag samt 10 Mkr till integrationsverksamhet
• att det nya bidragssystemet genomförs i två steg
• att förändringar i bidragstilldelningen skall ske genom omfördelning av tillgängliga medel

En stor del av arbetsgruppens redovisning gäller de nationella minoriteterna samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar, vilkas verksamhet i Sverige beskrivs relativt ingående på 20 sidor. Övriga 50 statsstödda organisationer som bildats på etnisk grund avhandlas med valda exempel på 22 sidor.

Sverigeesternas Förbund, som under de senaste åren fått minskade statsbidrag till sin kulturella och identitetsbevarande verksamhet, har inget att erinra mot huvudtankarna i arbetsgruppens förslag. Däremot vill förbundet med emfas hävda, att fördelningen av statsbidrag bör revideras just för att skapa ”ett mera rättvist och samordnat bidragssystem för organisationer som företräder nationella minoriteter” och ” andra organisationer som bildats på etnisk grund”.

Om man i rapportens kapitel 3.1.2 Judar byter ut orden judar och judisk mot ester och estnisk och gör på liknande sätt med vissa andra ord som gäller språk och religion, så är hela avsnittet en mycket god beskrivning av esternas antal, bakgrund och verksamhet i Sverige.

Resultatet av en jämförelse mellan Sveriges judar och ester blir dock att de judiska organisationerna - om man bortser från den religiösa verksamheten - får 1 648 kkr i statsstöd, medan esterna får nöja sig med 281 (17 %).

Detta är helt orimligt och bör ändras om man även i realiteten vill införa ”ett mera rättvist och samordnat bidragssystem”. Om staten menar allvar med sin ambition att införa ett mera rättvist bidragssystem i stället för dagens relativt godtyckliga och diskriminerande fördelning, så bör bidragen till ester och judar ligga på en jämförbar nivå.

Sverigeesternas Förbund har med beundran och glädje sett hur Sverige i många sammanhang alltsedan Folke Bernadottes tid gjort stora insatser för att bekämpa antisemitism och nazism. De relativt generösa bidragen till judiska organisationer i Sverige har en förklaring i skenet av dessa insatser och judarnas tragiska öden.

Vi är dock fortfarande frågande och besvikna över Sveriges – vid en historisk jämförelse – betydligt svagare engagemang gentemot kommunismens illgärningar i Sveriges östra grannländer, liksom över Sveriges tynande ekonomiska stöd till de ca 25 000 estniska flyktingar som sökte och erhöll en fristad i Sverige undan sovjetisk terror i Estland. Det vore allvarligt om denna tidigare realpolitiskt betingade svagare medkänsla för flyktingar från Baltikum även avspeglades i ett framtida ”mera rättvist och samordnat bidragssystem”.

För Sverigeesternas Förbund